Har du någonsin haft känslan att vara helt inne i det du gör? Du har full koncentration. Du glömmer bort att du är hungrig, att du är trött. Du glömmer bort allt runt omkring dig, och plötsligt inser du att tiden har flugit iväg. Kanske när du hållit ett föredrag? Kanske när du skrivit en uppsats, eller när du läst en artikel på FLAWD.se? Ibland kallas detta för FTI, fri tillgång till hela intellektet främst inom en känd modell för stress kallad “stresskonen”.  Vetenskapen kallar stadiet när vi har fullt fokus på det vi gör för: FLOW.
Flow beskrivs som den optimala upplevelsen. Om det stämmer, hur tar vi oss dit på snabbast och effektivast? Läs mer i denna artikeln i FLAWDfundamentals!  

Vad är FLOW? 

Flow är psykologin om optimala upplevelser. 
Det är ett tillstånd där en individ blir helt så involverad i en aktivitet att inget annat (verkar) spela någon roll. Du har full koncentration utan ansträngning, du är så inne i uppgiften att tiden antingen snabbas upp eller saktas ner. Den som har forskat mest på flow är Mihaly Csikszentmihalyi (uttallas shik-sänt-mihaj) och han har skrivit många böcker i ämnet. Artikeln nedan baseras mestadels på hans bok: Flow: The Psychology of Optimal Experience. Jag själv fick upp ögonen för flow som teknik när jag intervjuade Michel Vos i avsnitt 8 av podcasten; där han nämner att han alltid vill vara i flow och b.la tar sig dit genom att kliva in i en “floating tank”.  Denna artikeln ska förklara flow, dess beståndsdelar, tekniker och triggers för att snabbare hamna i flow: det mest optimala tillståndet i livet. Lets get to it! 🙂

Varför ska jag vara i flow?

Men hallå Peter! Räcker det inte med att jag finns och lever mitt liv i lugn och ro?! Absolut.. Ta de lugnt. Men du som läser denna sidan är driven av något mer! Att åstadkomma något mer i ditt liv än att bara sitta och titta på livet från läktaren eller se andras liv genom din TV. Det är faktiskt lätt hänt att bli en “flow konsument”. T.ex. när du sjunker ner i ett biosäte eller går på en konsert, hamnar du ofta i ett “passivt flow”. Men DU vill inte vara en åskådare, du vill vara på “arenan”, du vill vara en aktiv deltagare av ditt liv, och vill du inte bli en aktiv deltagare i ditt liv, sluta läsa nu och slå på TV:n.
Vi andra läser vidare och Csikszentmihalyi som vi nämnde ovan, menar att det finns 2 sätt som flow berikar en persons liv:
  1. Det gör vardagssysslor mer njutbara och förbättringsbara
  2. Harmoniserar allt av livet till en mening

Att göra vardagen mer njutbar tilltalar iaf mig. Att harmonisera allt i livet till en mening, det var inget litet uttalande! 🙂 Det är UTMANANDE att själv producera flow, men fullt möjligt! DU kan själv hamna i flow när du undervisar, föreläser, spelar musik, skriver men också när du är mamma eller pappa eller en god vän. När du fortsätter läsa så kommer du lära dig genvägar till att snabbare hamna i flow, så kallade “flow-triggers” det finns 17 st. Men innan vi lär oss genvägarna, låt oss först ta reda på komponenterna av flow.

Åtta grundläggande komponenter i flow

Efter över 8000 invervjuer hittade Csikszentmihalyi åtta grundläggande komponenter för flow upplevelsen:

  1. Mål och tydlighet med målet – du måste vara extremt tydlig mot dig själv vad det är du vill uppnå. Det är därför som tennis och schack snabbt blir flow upplevelser, då det är väldigt tydligt vad du vill åstadkomma.
  2. Omedelbar feedback – för varje steg du tar måste det ge dig en omedelbar feedback att det tar dig närmare eller inte mot ditt uppsatta mål – detta håller dig fokuserad. Om vi håller oss till tennisexemplet så ser du direkt om du träffat bollen bra. Spelar du musik så hör du om du spelar fel noter. Inom trädgårdsarbete så kan du se att dina växter blommar. I ett samtal med en vän så märker du på personens respons.
  3. Balans. Utmaningen måste vara i balans till dina kunskaper – inte för lätt, för då blir du ointresserad och heller inte för svårt; då blir du frustrerad.
  4. Koncentration. I vardagen är din uppmärksamhet splittrad. I Flow har du full koncentration på en enda sak, och kan uppnå mer eftersom all din energi är fokuserad på en sak. Du känner en lätthet i en inre harmoni
  5. Fokus. Alla vardags problem är som bortblåsta i dina tankar vilket ger en lättnads känsla.
  6. Kontroll. Du känner att du har kontroll över dina handlingar och upplevelser – vi befinner oss precis på gränsen av att tappa kontrollen.
  7. Jaget och egot är borta. Det finns inte plats för självmedvetenhet i flow. Du blir en del av miljön du är i , vi är inte oroliga för “jaget”, vi förflyttar oss bortom jaget och egot.
  8. Tiden förvandlas. Uppfattningen av tid verkar anpassa sig till upplevelsen, timmar verkar vara minuter, du är så inne i uppgiften att du inte märker tiden. Sekunder kan kännas som minuter, t.ex. för en brandman som räddar ett barn ur en brinnande byggnad.

Behövs alla komponenter för flow?

Nej. De kan ses som just komponenter – du kan vara i flow trots att inte alla komponenterna är med.

Är det skillnad på Meditation och flow?

Meditation handlar ofta om att tömma hjärnan på tankar, medans FLOW handlar om att fokusera på uppgiften du har framför dig.

Ska jag försöka vara i flow hela tiden??

Kanske inte. Kritiken mot att vara i flow är att det kan vara som ett hypnostillstånd och otroligt egoistiskt, du får avgöra själv vi vill ge DIG verktygen och sen får du välja själv – flow är ett extremt effektivt och meningsfullt stadie för många.

FLOW är det mest eftersträvansvärda tillståndet på jorden

Kan alla vara i flow?

Enligt Csikszentmihalyi, upplever 12% av oss flow flera gånger per dag och minst lika många (12%)  beskriver att de ALDRIG är i flow. En övervägande majoritet rapporterar att de “flow”-ar ett par gånger i månaden. Om du aldrig upplevt flow, eller vill uppleva det oftare, fortsätt läsa.

Hur kommer jag snabbare i flow? Kotlers 17 triggers

Nu när vi vet vilka komponenter som finns – hur kan vi optimera och skapa flow-triggers för att snabbare hamna i flow? Steven Kotler är författare av The Rise of Superman: Decoding the Science of Ultimate Human Performance och medgrundare till Flow Genome Project. Kotler har i sin egna forskning hittat 17 Flow-triggers, vilka han beskriver i sin bok. Jag väljer här att använda det engelska ordet trigger, har du ett bättre ord så får du gärna höra av dig. Jag hittade något i stil med utlösare, vilket jag inte tycker passar och mitt mål är ju att du ska vara i flow när du läser denna artikeln och inte tänka på massa annat! 🙂 Kontakta mig som sagt om du har ett bättre förslag på ord som passar med texten nedan. Vi släpper det just nu och går vidare på hur exakt vi kan skapa och ta oss till flow stadiet snabbare! Kom ihåg: With Great Power comes great responsibility. 🙂

17 Flow triggers

  • 4 Psykiska
  • 3 miljö
  • 9 sociala
  • 1 creativt

4 Psykologiska triggers:

Är interna strategier som drar uppmärksamheten till nuet
  • #1 Intensivt fokuserad uppmärksamhet
    • du behöver ostörd fokusering. Djupt fokus. GLÖM Multitasking. och GLÖM ÖPPNA Kontorslandskap. Flow kräver att du fokuserar på en enda sak och avskildhet.
  • #2 Tydliga mål
    • Vet vad du gör och varför du gör det – det är poängen. När målen är klara så undrar inte sinnet vad som kommer sen, den vet redan. DÅ kan vi fokusera på uppgiften och vara kvar i nuet.
  •  #3 Omedelbar Feedback
    • Som en fokus mekanisk är omedelbar återkoppling en otroligt stark trigger. Det är ett tillägg till tydliga mål. Tydliga mål gör klart för oss vad vi vill åstadkomma: omedelbar feedback ger information hur vi kan göra det bättre.  När du får feedback i realtid så flyter inte sinnet iväg och letar efter ledtrådar för förbättring och du kan vara fullt närvarande och då är det mycket högre sannolikhet du är i flow
  • #4 Utmaning/Förmåga förhållande
    • Flow är nära gränserna för ångest och uttråkning. Om uppgiften är för svår har vi inte förmågan att klara av den och vi blir rädda och undviker aktiviteten. Om uppgiften är för tråkig släpper vi fokus, tappar vår handlingsförmåga och medvetenhet på uppgiften. Utmaningen måste vara något större än vår nuvarande förmåga. Om vi kan hålla oss precis där i “the sweet spot” så driver vi fokus där och håller oss i flow

3 Miljötriggers:

Miljötriggers är kvaliter i miljön vi vistas i som driver människor djupare in i “THE ZONE”.
  • #1 Hög risk miljö
    • Om miljön är riskfull behöver vi inte koncentrera oss extra på att fokusera, den förhöjda risken gör det åt oss. Eftersom överlevnad är fundamental egenskap hos alla organismer tar hjärnan över och prioriterar all inkomande information för tecken på hot och fokuserar beslutsamt på det. En storvågs surfare kanske måste surfa en 20m våg för att aktivera detta, medans en blyg kille bara behöver gå igenom ett rum för att prata med en flicka för att aktivera detta.
  • #2 Rik miljö
    • med en rik miljö menas en miljö full av ovanligheter, osäkerheter och komplexitet vilket är tre saker som gör att vi fokuserar precis som risker. Om vi inte vet vad som kommer hända härnäst, så fokuserar vi mer på det. Komplexitet när vi får mycket information på samma gång gör att vi också måste fokusera för att fånga upp informationen.
  • #3 Djupt förkroppsligande 
    • Fysisk medvetenhet. Hur får vi input från kroppen? Femtio procent av våra nervändelser finns i händer, fötter och ansikte. Vi har 5 sinnen (Känselsinnet, Synen, Hörseln , Smak, lukt, vilka kan kallas exeteroception). Vi har också det som kallas proprioception som tar input från nerverna så din kropp vet var den finns i förhållande till andra objekt, tyngdkraften. Vi har också balanssystemet (vestibulära systemet), rumsmedvetande osv. I extrema actionsporter krävs ett djupt förkroppsligande, ett av de bästa exemplen är kayak nedför en fors, där man bokstavligt talat måste vara i flow ju mer aggressiv forsen är.  Om du vill ha mer av denna trigger i din vardag så lär dig att uppmärksamma miljön omkring dig. T.ex. ZEN  exemplel är Zen walking meditation som lär oss ha en hög medvetenhet och ett öppet sinne/alla sinnen. Eller chi gong walking, balans träning,  smidighet och mobility träning,  kvickhetsträning – hoppa hopscots, löpstege,yoga tai chi, kampstoprt. Om du gillar teknik kan du faktiskt prova Xbox kinect och Nintendo wii.

9 Sociala triggers

är triggers som ändrar sociala tillstånd för att skapa mer flow
  • #1 Djup koncentration
    • I sport är djup koncentration nödvändig för det går så fort. Du behöver veta dina lagkamrater och motspelares position. Om du tänker på vad det är till middag blir du fort bortdribblad. I sociala sammanhang skapar maximal uppmärksamhet till “här och nu” ett  liknande flow.
  • #2 Delade, tydliga mål
    • Gruppen behöver vara väldigt tydlig med gemensamma mål för att flow ska uppstå. Målet måste vara balanserat så att det skapar tillräckligt med information för medlemmarna så de kan veta när de är nära att uppnå det men också öppet nog så att medlemmarna får utrymmer för att också vara kreativa. Ett exempel är lagsport, det är givet mål för laget att vinna matchen som är det primära delade och tydliga målet.
  • #3 God kommunikation
    • Konstant kommunikation är nödvändig för grupp att hamna i flow – t.ex. i improvisation: “ja. och..” Lyssna noga på vad som sägs, bygg vidare på det. Inget stoppar flow snabbare än att ignorera eller förneka en grupp medlem – jämför “ja. och..” mot: “Nej.”, Nej stänger ner hela kommunikationen och går inte att bygga vidare på.
  • #4 Bekantskap Familjär Familiarity
    • Gruppen har ett delat språk, en gemensam kunskapsbas och man har ett gemensamt icke-verbalt kommunikationssätt , vilket innebär att alla alltid är på samma nivå och när nya insikter kommer så tappar man inte moment för man behöver inte förklara så mycket. I sporter som handboll hör man ibland “låga tvåor”, inom CrossFit pratar vi HSPU (istället för Handstand Push-Up) och PP (istället för Push-Press) osv, detta sparar både tid men bygger också ett lite internt “rövarspråk” som ökar familiäriteten i gruppen.
  • #5 Alla deltar lika mycket och har samma kunskap och förmåga
    • Det är högre chans för gruppen att hamna i flow om alla har samma förmåga. Jämför proffs som spelar mot amatör – proffsen blir uttråkade och amatörerna blir frustrerade
  • #6 Risk
    • Att vara innovativ och att misslyckas går hand i hand. Kreativitet kan inte finnas utan misslyckande och gruppen kan inte vara i flow om det inte finns en potential för att misslyckas. Mental, fysisk  eller kreativ, det spelar ingen roll – gruppen måste riskera något för att hamna i flow. Att spela en match så finns alltid risken att förlora om man inte är alert, vilket ökar chanserna för flow.
  • #7 Känsla av kontroll
    • Detta kombinerar känslan av att kunna göra vad man vill (autonomi) och känslan av att vara bra på det du gör (kompetens). Det handlar om att du får välja dina egna utmaningar och att du sen har kunskapen att klara av dem.
  • #8 Lyssna noga
    • Fullt engagemang i nuet. Du tänker inte på vad du ska säga härnäst.  Innovation blockeras om en av deltagarna redan har en klar uppfattning av vad den andra ska säga, eller hur de ska uppnå målet , och när de har de hindras de från att lyssna på vad som verkligen sägs och arbeta från den utgångspunkten. Lyssna.. HÖR!
  • #9 Säg alltid JA!
    • Det betyder att interaktioner ska sträva efter harmoni och inte efter konflikt. Målet är att skapa moment och samhörighet.  Denna trigger kan jämföras man med improvisations komedi: där den ena parten öppnar med: “Det är en orange Zebra i badkaret” och den andra svarar: “nej det är det inte”, då stannar scenen, jämfört med ett affirmerande svar i stil med: “jajjemän” det gick ingen buss igår.” Då blir historien genast mycket mer intressant. Jämför detta med #3 God kommunikation triggern, dessa båda har ett tydligt överlapp.
    • Det ska inte vara några “efter diskussioner”, utan det ksa alltid vara tillägg, aldrig argumentativa Always say yes

Kreativitet

När vi tittar vad som finns bakom kreativitet ser vi två saker:

  • Mönster igenkänning: hjärnans förmåga att länka olika ideer tillsammans
  • Risk  tagande – modet att våga föra in den ideen till världen

Båda är flow triggers. Kreativitet förstärker flow, och flow förstärker kreativitet. Ta en titt på Kotlers egna presentation av hans triggers:

Ladda ner denna bilden å påminn dig om triggers: From Visually

Fler Triggers och fler alternativ att skapa flow

 Lek mer på arbetet, va mer seriös i lekandet

“Flow is playful work or serious play”

Ett effektivt sätt att “flawda”, skoja!  menar förstås “flowa” (även om flow helt klart är ett system vi tillämpar ofta på FLAWD för att fokusera) 🙂  i vardagen är att leka mer. Allt kan bli en lek menar Eric Shiu i sin forksning: Creativity Research: An inter-disciplinary and multidisciplinary research. Allt från titta på tv, turista, läsa, intimitet,  städa, paddla kanot, eller skvallra. Det som skiljer lek från arbete är att lek är en så kallad “Autotelisk aktivitet”. Det innebär att aktiviteten har ingen annan mening än att tillfredsställa utövaren. (Henri de man 1929 s 18). Vi går från lek till arbete när aktivitetens slutvärde eller slutprodukt motiverar  utövaren mer. Man leker för att leka och inte för det resultatet som skapas, medans arbete är en aktivitet som skall skapa ett givet resultat. Forskning visar på en tydlig länk för vuxna som leker och ökad kreativitet Barnett 2007. Organisationsforskning har sett samband av att leka mer, med ett flexibelt beteende och nyskapande (kreativitet). Freud skrev redan 1929 om denna länk och menade att lekande var nyckeln till kreativitet. Och vid det här laget så vet vi att kreativitet är en flow trigger. Det innebär alltså indirekt att när vi leker hamnar vi också i flow.
När man märkte detta skapade man också konceptet serious play, alltså att man accepterar att man leker sig fram på arbetet för att vara mer kreativ. Detta blir en paradoxal situation då lekandet ska vara autoteliskt, men man har alltså visat på att det lönar sig att mötas halva vägen och att kunna vara mer kreativ genom att leka mer. Att leka mer på jobbet och var mer seriös när du leker är något vi tar med oss. Du kan också läsa mer i Success magazines artikel.
Applications of Flow in Human Development and Education: The Collected Works .. skriver Mihaly att : Om jobbet inte är njutbart så känner sig inte individen frihet och menar på att om arbetet inte utvecklar individen så spiller det över till övriga livet.

Flow trigger i arbetet: ha “bråttom”

Brian Tracy en av världens främsta produktivitets gurus och har skrivit över 20 böcker nämner i en av hans mer kända böcker: “Eat that frog” att skapa en känsla av “bråttom” (sense of urgency). Det skapar moment och triggar igång high performance (flow). Han säger i kapitel 20 Develop a sense of urgency, att alltid prata med sig själv och säga: GÖR DET NU! (DO IT NOW!)

Gör Autoteliska aktiviteter!

I sin bok nämner Mihaly begreppet: Autotelisk och menar att alla bör ha det som ett mål med livet att bli en autotelisk person.
Vad är autotelisk personlighet? 
Det kommer från 2 grekiska ord: Auto (själv/jaget) telos (mål) man gör aktiviteten för att den i sig själv är belönande. Linus Jonkman skriver att kopplingen till begreppet flow och autoteli är att de människor som är autoteliska anses ha lätt för att uppleva flow, eftersom de redan är i ett permanent tillstånd av fascination (fascination är en stark komponent i flow). Speciellt sysslor som dans, musik och konst har en stark dragningskraft på autoteliska människor. Försök att skriva en bok eller att dansa ifall du inte är inspirerad så inser du hur beroende av motivation dessa sysslor är. I en organisation är autoteliska personligheter eldsjälar som lever för sitt arbete och som byter sin passion mot en lönecheck. En autotelisk person gör alltså aktiviteten för att den vill, och hade gjort sitt arbete helt gratis, om det inte fanns en organisation som betalade. Minns t.ex. när du va ugn i tennisklubben, fotbollsklubben eller liknande – finns alltid minst en äldre figur som alltid ställer upp och hjälper till med allt möjligt, typiskt autotelisk personlighet.
Linus Jonkman jobbar med HR och menar att du som företagsledare ska försöka anställa autoteliska personer. Ett annat sätt att tänka just när vi anställer (vi glider lite off topic, men bare with me..) kan vara att istället anställa “Stars” –  Jeff Walker använder det begreppet  i sin bok: Launch. Det han menar är att vi alltid ska anställa stjärnorna. Vem vill inte jobba med Superstars? Och de är per definition nästan alltid “autoteliska”; de är motiverade att leverera värde.

4 beteenden som en autotelisk person har.

  1. En förmåga att sätta mål – minns att mål är viktigt för att hamna i flow
  2. Uppmärksamhet. Gör Inga antaganden. Intresserad. – minns de 9 sociala trigger
  3. Närvarande. Fullt nedsänkt i aktiviteten – du är där. – Titta på miljötrigger nummer 3
  4. Ständigt lärande – i alla situationer. – Detta gör att du blir intresserad, sätter nya mål, utmaning/förmåga – du utvecklas hela tiden vilket leder in dig i mer flow.

Allt detta menar gör att du blir en njutbar person menar Mihaly.

Trigger: BulletTime som i Matrix

the-matrix-billboard

Kotler beskriver ett väldigt bra exempel på flow är i filmen Matrix där Neo (Keanu Reeves) upplever  “bullet time”.  Tiden saktas ner och han fokuserar bara på en sak (att undvika kulorna). Kotler menar att ibland stannar tiden ner som i Matrix, eller ibland snabbas den upp så 5timmar känns som 5 minuter. Kotler menar att i flow så blir inte hjärnan hyperaktiv (som myten att vi bara använder 10% av vår hjärna) utan snarare tvärtom, den saktar ner och stänger av. Den tekniskar termen för detta är Transient Hypofrontality från: Transient betyder tillfällig och HYPO är motsatsen till HYPER och betyder sakta ner, stäng av, deaktiverad, och frontality är Pre-Frontal cortex (cortex är latin och betyder bark, vilket ger en tydlig bild på vart det finns i hjärnan – “hjärnbarken” hela hjärnan) i hjärnan: Kallas ofta VDn i hjärnan för det är den som har de “högre kognitiva förmågorna”, vår moral, vår vilja och vår känsla av själv”. Pre Frontala cortex är också den delen som beräknar tid! Och nu börjar vi knyta ihop säcken. när vi upplever Tillfällig Nedsaktning av Frtontal cortex (transient hypofrontalitiy) tappar vi förmågan att uppskatta dåtid, nutid och framtid. Kotler säger: Vi är i djupt nu – “Deep now”. Vad är det som orsakar Transient hypfrontality. Det antas att att vi går in i ett “altered state” och det gör att delar av hjärnan stängs av, när vi är i flow så stängs den inre självkritiekn av och det gör att vi får bättre självförtroende och kreativitet.

Transient = Tillfällig Hypo = långsam  Frontality= Frontalloben

I boken hälsa på recept skriver Anders Hansen och Carl Johan Sundberg  orsaken till att intensiv träning motverkar depression är just transient hypofrontality teorin. Enligt teorin så behöver musklerna mer syre och blod vilket innebär att hjärnan får mindre energi och då är det framförallt frontalloben verkar gå på lågvarv vid träning. Denna del är Central vid ångest å depression. Här börjar alltså träning och flow flyta ihop – tänk “runners high” för dig som löptränar. Och ett ninjatips är att då utnyttja flow triggers när du springer – t.ex. risk; spring i obanad terräng, spring vilse – chansen att du kommer i flow ökar så har du helt plötsligt byggt en “NEO SWITCH” så du kan skapa bullet time när du vill. “Do you take the blue or the redill? ” It depends on just how far the rabbit hole goes.

Follow the white rabbit.

 

Take ACTION!

1. Sätt mål!

Nu när vi lärt oss allt detta så MÅSTE vi ta tag i denna kunskap och göra något! ACTION Trumfar alltid kunskap! Så gör som Brian Tracy säger: DO IT NOW! Vi börjar med Mål! Om du inte redan har mål: Ta 30 minuter av ditt liv och skriv ner dina mål närmaste 3-5 år sen. Sätt en timer och kör.

Varför?

Varför kommer ingen och tittar på dig på jobbet?

En provocerande fråga jag vill ställa dig: varför kommer ingen och tittar på dig på jobbet? Men andra arbeten går man gärna och tittar på (till och med betalar) för att se personer som arbetar med att sparka en boll i ett nät. Hur kommer det sig? I boken 12 week year  menar Brian P. Moran att orsaken att vi människor gillar att titta på sport är att vi mäter allt i sporter, vi vet EXAKT under hela matchen vilka som leder; just tack vare att allt mäts hela tiden, oftast i antal gånger ena laget har flyttat en boll över en linje eller in i ett nät, men det kan också va den som gör en viss mängd arbete på kortast tid. Varför är det inte lika intressant att titta på personer som bara skojspelar? Scrolla upp nu då igen och se flow trigger nummer 1! Att sätta mål! Om vi sätter mål blir det mätbart och således också mer intressant och högre chans för FLOW!!

Sätt Mål i vardagen! Kan jag optimera? 

I FLAWD mastermind sessions har vi alltid MÅL! Allt ska vara mätbart! – Om du inte ansökt än så gör det NU! Vågar du inte, har inte råd? Gör då såhär – praktisk tillämpning på ditt arbete: MÄT Mer saker på ditt jobb – så blir det mer intressant: t.ex. antalet lösta uppgifter. antalet svarade mejl. antalet möte – antal kaffekoppar. Hur lång tid är jag på lunch? Kan jag optimera något här? Vanliga jobb är det ju oftast lönen som ska spegla din insats men oftast räcker det att bara dyka upp på jobbet för att få en lön. Läs igen det som Mihaly säger ibörjan om flow.

  1. Det gör vardagssysslor mer njutbara och förbättringsbara
  2. Harmoniserar allt av livet till en mening
Så om du inte trivs på ditt jobb (väldigt vanligt) kan du ändå börja trivas mer om du skapar en mening, och gör dina vardagssysslor mer förbättringsbara – kan du skriva mötesprotokollet snabbare? Kan du mejla kollegan och fråga om det där projektet innan du går på lunch?

2 Rör DIG mer medvetet

Gående meditation 

Det råder ingen tvekan att vi är gjorda för rörelse. Evolutionärt är våra kroppar  gjorda för rörelse enligt det livet vi levde som art för ca 10000 år sedan, och den utveckling vi har skapat i  samhället med stillasittande och ohälsosamma matvanor leder till övervikt, hälsorisker, lägre intelligens och förstås MINDRE FLOW.  Genom det enkla att börja träna mer och träna på att vara mer medveten i dina rörelser så kan du hamna i flow! Ett exempel som du kan göra redan när du läser detta är: Gående meditation – googla på walking meditation för olika stilar. Ett sätt är att bara gå som vanligt men sakta ner i slow motion och när du andas in lyfter du foten och när du sätter ner foten så andas du ut, djupa andetag och utandetag försök 10-15 sekunder in och 10-15 ut, längden är inte viktig gör det bara så långsamt du kan. Du kommer se muppig ut – men stanna till – andas – och bara gå långsamt.
Ett annat sätt när du utvecklar den förmågan kan du Flowa som IDO
Som Ido Portal 
Detta kan du lära dig och det syns att Ido gör detta främst för att det är njutbart, det är mjukt, intuitivt, följsamt och mjukt. Han hade gjort det även om det inte fanns en kamera.

 3. Kommentera

Jag har skrivit denna artikeln för att du ska kunna få ett bättre liv. Skriv kommentar nedan om artikeln om du lärt dig något och om du vågat vara mer i flow i ditt liv. Dela den med vänner.